Monthly Archives: October 2009

HOW IT IS 15

vi är vårt medvetande, våra tankar, även fast vårt medvetande har sin orsak bortom vårt medvetande som en projektion av Vishnu, men vi lever i hans medvetande som om det vore vårt eget, fast han är orsaken till att vi lever och tänker, vi själva har ingen orsak, mer än att han har skapat oss där i hans medvetande som vi tror är vårt eget, varför han har skapat oss där, ingen vet riktigt, vi ser två hundar leka med varandra, de har också ett medvetande vars orsak är Gud, men de har bara 3 centrum, de kan aldrig nå det fjärde centrumet, Narasima Avatar, alltså hjärtat, varför, alla däggdjur är skapade på det viset, även gorillor och apor, de kan aldrig bli medvetna om kärlek, fast de kan känna den, de fungerar under en annan princip, men utan hat och utan ondska, fast människan kan nå det tionde centrumet, men inte utan hjälp av Vishnu, fast de tre första centrumen kan hon klättra upp och ner för utan att Gud bryr sig så mycket, och det symboliska, vad är det, för är vårt medvetande symboliskt, för det är inte rakt och enkelt, vi vet ju egentligen väldigt lite om allt det vi kan se, vi har svårt för att värdera lite djupare under ytan på det vi ser, för det mesta tolkar vi världen ” fenomenologiskt”, att den är vad den ser ut att vara, alltså inte ett själsligt fenomen, men ett bildlikt, alltså ungefär som Skinners modell om stimuli och respons,men människorna är ej sanna, hennes reaktioner kommer sällan från hennes hjärta, den fenomenologiska världen är i det närmaste totalt falsk, den utgör bara ett virrvarr av knutar och lösryckta tankar, genom att tro på den fenomenologiska världen blir vi förvirrade, vi får ingen riktig ordning på våra tankar i medvetandet, de flesta verkar bara kunna leva inom hemmets lykta dörrar någorlunda ordnat i sitt medvetande, som en liten ö mitt i samhälletslivets uppjagade stress, där kan de koppla av,ha lite djupare kontakt med varandra, deras medvetande närmar sig på gränsen till kaos då de kommer in i nya överraskande situationer, men de håller masken, låtsas vara kontrollerade fast ångesten spirar i deras naglar, men de kan förtränga, och när de kommer hem till sin lilla ö öppnar de sig och pratar ut, de flesta samtal folk har med varandra, ifall det inte handlar om affärer är en slags praktisk psykoterapi, de pratar ut med varandra, lugnas och kommer ner på jorden igen,människorna lär sig spelreglerna i samhället, vilka de kan skälla på, vilka de måste vara artiga inför, vi ser varandra för det mesta som främlingar, även då vi sitter mitt emot varandra på tunnelbane tåget i Stockholms city, blickarna möts sällan, det handlar inte direkt om alienation, men om att kunna bevara sig själv utan att behöva drunkna i mass-kaoset, att kunna överleva i grytan tillsammans med flera millioner andra i t.ex. den storstad som Stockholm utgör utan att tappa kontrollen över situationen, känna att det i alla fall flyter, även om det inte alltid flyter åt rätt håll, men vi kan flyta lite fel ibland utan att det gör så mycket, det kan vi tolerera , för ibland när det flyter fel, kan vi plötsligt känna att vi är inne på ett litet äventyr, vi vet inte riktigt vart vi är på väg, vi stöter på en kvinna och förälskas, vi flyter iväg på den kärleks-vågen, släpper en aning på greppet,men blir kanske besvikna, hon låg där bredvid dig i den stora sängen i sovrummet, du kände att hon tänkte på en annan man, för du kände att hon inte riktigt var där, varför ligger du här bredvid mig ifall du tänker på en annan man, säger han, koncist och rakt, gå till honom, men hon förnekar hans känsla, hon undrar varför hon alltid måste tänka just på honom, han känner skuld, som om han begärde för mycket, som om han är ett litet barn som måste ha modern för sig själv, du är svartsjuk, svarar hon, han känner sig stucken av hennes ord, jag är inte svartsjuk, men du är det, säger han irriterat, du försöker göra mig svartsjuk, men det går inte, du tror inte att jag älskar dig,det är därför du försöker göra mig svartsjuk, du tror att jag kommer att lämna dig, och för att hålla mig kvar, försöker du göra mig svartsjuk, du försöker att trycka ner mig, att den andra mannen är bättre än mig, det är bäst att vi skiljs åt, en kvinna står framför en spegel, hon är ett helgon, hon tittar på sitt ansikte, det är viktigt för henne att vara attraktiv, hon har snygga kläder som följer modet, att se bra ut är ett viktigt värde i samhället, han läser Brodskys dikter, en tunn liten bok på svenska, dikterna känns som psykoterapi för honom, men det är inte ens ett tusen människor i världen som läst Brodskys dikter på djupet,

in english

we are our consciousness, our thoughts, even though our consciousness has its cause beyond our consciousness as a projection of Vishnu, but we live in his consciousness as if it were our own, though he is the reason we live and thinking, we ourselves have no reason, more than that he has created us with his consciousness that we believe are our own, so he has created us there, no really knows, we see two dogs playing with each other, they also have an awareness whose cause is God, but only 3 centers, they may never reach the fourth center, Narasima Avatar, then the heart, why, all mammals are created on that way, even gorillas and monkeys, they may never become aware of love, though they can feel it, they work under a different principle, but without hatred and without evil, though man can reach the tenth center, but not without the help of Vishnu, though the first three centers, she can climb up and down without God cares so much, and the symbolic, what is it, for our consciousness is symbolic, for there is no straight and simple, we actually know very little about everything what we can see, we find it difficult to value a little deeper beneath the surface of what we see, for mostly we interpret the orld “phenomenological”, it is what it looks like, not a soulful phenomenon, but a picture like, therefore, about which Skinner model of stimulus and response, but people are not true, her responses rarely from her heart, the phenomenological world is almost total fake, it is just a jumble of knots and disconnected thoughts, by thinking on the phenomenological world, we become confused, we have no real track of our thoughts in mind, most seem to just be able to live in the home’s closed doors reasonably orderly in their consciousness, as a small island in the middle of community life excited stress, where they can relax, have a bit more deeply connect with each other, their consciousness is approaching on the verge of chaos when they enter the new unexpected situations, but they keeps the mask, pretending to be verified although the anguish grows in their nails, but they can repress, and when they come home to his little island opens itself and the speak out, most conversations people have with each other, if it is not about business is a kind of practical psychotherapy, they speak out with each other, calm and will down to earth again, people learn to play by the rules of society, which they can bark in which they must be polite to, we see each other for most things as strangers, even when we are sitting opposite each other on the subway train in Stockholm city, eyes meets infrequently, this is not directly about alienation, but about being able to sustain itself without having to drown in the mass-chaos, in order to survive in the pot together with several millions of others in such the city as Stockholm is, without losing control of the situation, know that in all cases flowing, even if it is not always flowing in the right direction, but we may float a bit wrong sometimes but that makes it so much, we can tolerate, because sometimes when it floats wrong, we may suddenly feel that we are on a little adventure, we do not really know where we are on the road, we encountered a woman in love, we float away on the love-wave, drop a little on the grip, but is perhaps disappointed, she lay there beside you in the big bed in the bedroom, you knew that she thought of another man, for you knew that she really was not there, why are you here next to me if you think of another man, he says, concise and straight, go to him, but she denies his feelings, she wonders why she always have to think just for him, he feels guilt, as if he asked too much, as if he is a small child who must have the mother for himself, you are jealous, she replies, he feels stung by her words, I’m not jealous, but you are there, “he says irritated, you try to make me jealous, but you can not, you do not believe that I love you, that’s why you try to make me jealous, you think I will leave you, and to keep me there, are you trying to make me jealous, you try to print me down, that the other man is better than me, it’s best that we are separated, a woman standing in front of a mirror, she is a saint, she looks at her face, it is important for her to be attractive, she has nice clothes that follow the vogue, to look good is a important value in society, he reads poems Brodsky, a thin little book in Swedish, poems feel like psychotherapy for him, but it is not even a thousand people in the world to read Brodsky poems in depth,

HOW IT IS 14

medvetandet i oss, vem är det, för den symboliska kärleken startar redan då vi föds, då vårt medvetande föds,men börjar fungera först när vi når det åttonde centrumet,månen,den arketypiska själen eller Laksmi, Vishnus hustru, den dynamiska kraften i universum, men Laksmi är inte enbart den dialektiska kraften, hon är också upplösningern av den dialektiska kraften, av tes och anti-tes, judarna sa i sin skapelseberättelse,att Gud skapade människan som sin avbild, och var har de fått den ide`n ifrån, den måste komma ifrån Altamira, för grott-konsten arbetar med samma ide, den skapar-Gud de omnämner måste vara det första medvetandet, och detta medvetande kan projicerar sig själv,alltså skapa, föda, vårt medvetande är alltså en projektion av detta ursprungliga medvetande,en avbild av det,det måste betyda att Gud då är vårt kosmos centrum (Vatikanen menade att jorden var universums center, men sedan sa Kopernikus att solen var vår planetssystems centrum), för befinner sig inte orsaken i centrum och dess verkan i periferin, vi människor skulle då vara utan orsak, men Guds symtom, ett misstag var att det bildades 9 anti-centrum till Gud, alla destruktiva och egoistiska, och dessa centrum är relativa, utan absoluta mål, alltså saknar helhet och överblick, och då vi lämnade paradiset,enligt judarna, sögs vi upp av dessa anti-centrum, som tog kommandot över vårt liv, och vår symboliska kärlek begravdes, men kan väckas upp, som då Jesus väckte Lasarus ifrån de döda, alltså väckte Osiris,vårt ursprungliga medvetande, vår avbild av Gud, alltså. Matsya, fisk Avartaren i Vishnus celestiska kropp, därför är den symboliska kärleken på det åttonde centrumet opersonlig, den är Osiris, (Matsya), alltså paradisets Gud, men vad är vi, och var är vi, för när vi lider och känner oss fastlklämda, kan Gud då känna det, han kan, fast han inte direkt har något nervsystem,för känslor är inte en produkt av våra nerver,klänslorna kommer från själen, Gud känner själen, men även Platon missade detta självklara faktum, att känslorna ej är orsakade av sinnet, men av själen, alltså är kärleken inte en produkt av sinnet, av världen, men av själen, fast har också ett sidostycke bortom själen, det stora misstaget på 1800-talet var att filosofin menade att medvetandet var en produkt av varat, men det är tvärtom, för varat är skapat av medvetandet, men var är då vi i detta medvetandet, vi människor, vi råkar faktiskt vara någonting helt nytt som aldrig tidigare funnits, för träden har det inte, och inte heller djuren, för det var någonting helt nytt i skapelsen som infördes då de första människorna skapades, för kanske 20 000 år sedan, och det var “individualitet’, ingen vet egentligen vad individualitet är, för det ställer till problem på alla håll och kanter och ingen vill ha med det att göra, även de så kallade vetenskapsmännen försöker negligera det, men det är vad människan är, alltså individuell, och det betyder att olikheten kom in i skapelsen, inte bara höjdes till skyarna som begreppet kvalitet men också som kronan på skapelsen,och sedan kom anti-skapelsen och brutalt, totalt förnekade individualiteten och i alla vetenskapliga lagar togs olikheten bort ur deras vackra paradigm för att förföra folket och få dem att tro att de gav oss sanningen och för att kunna sätta dit sin godkänd av staten stämpel under deras glittrande axiom, , men olikheten mellan människan och hennes skapelsen hamnade alltså i Muladahra som det förskjutna guldet i människans personlighet, det oönskvärda, det förkastade, och hon visste aldrig var hon skulle göra av sin individualitet, annat än trampa ner den i Muladahra, stampa ner den, stämpla ner den, och alltid hade hon skuld för sin olikhet, för sin kvalitet, och ingen vågade skriva boken om individualitetens väsen, och den pseudo-individualitet som Adam Smith pläderade för i sin liberalism,var det första steget på att helt begrava människans individualitet, för vad Adam Snith startade var ett förgyllande av egoismen, alltså motsatsen till Individualitet,för Gud och individualitet är i princip samma sak, den förnekelse av Gud som anti-skapelsen manipulerade fram på 1800-talet och som nu nått sin högsta kulmen i västerlandet var alltså egentligen en djup förnekelsen av kvalitet, olikhet och individualitet, jag är min individualitet, som har sin orsak i vårt universums centrum, alltså i Vishnu, och Matsya, fisk avataren som är den första projektionen av Vishnus medvetande, (vi kan alltså säga att Vishnu är noll och Matsya är nummer ett) finns i oss alla,och djupast sett är vi alla alltså Matsya,som är en projektion i oss från världsalltets centrum alltså Vishnu, jag känner att begreppet Brahman, som alltså skulle vara enheten av Vishnu, Brahma och Shiva, haltar och gör folk förvirrade, Vishnu är ensam orsaken till allt, Laksmi är själen,och Brahma är Vishnus handlingar, men Shiva.anti-skapelsens Gud,det destruktiva,han är ett resultat av själens dynamik, av Laksmi, av Kurma, för Shiva är en dialektisk Gud,en falsk Gud, fast han projicerar sig också in i vårt medvetande, men drar ut oss i kollektivet, i det kvantitativa och dömer oss med rättvisans socialt objektiva ögon, och kastar vår individualitet på soptippen, alltså ner i Muladarha, men var är världsaltets centrum, ifall du finner det då har du funnit Gud,

in english

consciousness in us, who is it, for the symbolic love starts already when we born, then our consciousness is born, but begins to act only when we reach the eighth center, the moon, the archetypal soul or Laksmi, Vishnu’s wife, the dynamic force in the universe, but Laksmi is not only the dialectical power, she is also the dissolution of the dialectical power of thesis and anti-thesis, the Jews said of their creation story that God created man as his image, and where did they get the idea `s from, it must come from Altamira, for cave-art work on the same idea, the creating-God must be the first consciousness, and this consciousness can project itself ,thus creating, give birth to, our awareness is therefore a projection of this original consciousness, an image of it, it must mean that God then is our cosmic center (Vatican said that the earth was the center of the universe, but then did Copernicus that the sun was the center of our planetary system), for is not the cause in the centre and its effect on the periphery, we humans would then be without a cause, but God’s symptoms, a mistake was that the formed 9 anti-centre against God, all destructive and egotistical, and these centers are relative, not absolute target,then no full overview,and then we left paradise, according to Jews,we sucked up of these anti-center, who took command of our lives, and our symbolic love was buried, but could be brought up, as when Jesus brought Lazarus from the dead, then brought Osiris, our original consciousness, our image of God, that is. Matsya, fish avatar in Vishnus celestial body, therefore is the symbolic love of the eighth center impersonal, it is Osiris, (Matsya), then Paradise God, but what are we and where are we, for when we suffer and feel jammed, God can then feel it, he can, though he did not directly have any nerves, the feelings are not a product of our nerves, the emotions comes from the soul, God knows the soul, but also Plato missed this obvious fact, that emotions are not caused by the mind but of the soul, then love is not a product of the mind, of the world, but of the soul, though also have a side-piece beyond the soul, the great mistake in the 1800s was that philosophy meant that the consiuosness was a product of being; but it is the opposite, for being, is created by consciousness, but where are we then in this consciousness, we humans, we happen to be something completely new never seen before,for the trees,it has it not, nor animals,for It was something completely new in the creation that was introduced when the first humans created, for perhaps 20 000 years ago, and was ‘individuality’,nobody knows really what individuality is, for it causes problems on all sides and edges, and nobody wants to have anything to do with it, even the so-called scientists try to ignore it, but it is what man is, therefore, individual, and the means that the difference came in the creation,not only was raised to the skies as concept of quality as well as the crown of creation, and then came anti-creation and brutal, completely denied the individuality and of all scientific laws were the all differences taking away from their beautiful paradigm to seduce people and get them to believe that they gave us the truth and to nail their authorized by State stamp in their glittering axiom,but the difference between man and her creation is thus in Muladahra as it displaced the gold in human personality, the undesirable, the rejected, and she knew never was she would make of her individuality, other than trample on the Muladahra, stamping it down, stamp it down, and always had she debt for her diversity, her quality, and nobody dared write a book about individuality demeanor, and the pseudo-individuality as Adam Smith argued in his liberalism, was the first step to completely bury the man’s individuality, for what Adam Snith started was a gild of selfishness, therefore, the opposite of individuality, for God and individuality is basically the same, the denial of God as the anti-creation rigged up in the 1800s and which has now reached its highest peak in the West was thus really a deep denial of the quality, diversity and individuality, I am my individuality, which has its cause in our center of the universe, therefore, in Vishnu, and Matsya, fish avatar is the first projection of Vishnu consciousness (we can say that Vishnu is zero and Matsya is number one) exists in us all, and seen the deepest we are all therefore Matsya, which is a projection into us from the universe center, thus Vishnu, I feel that the concept of Brahman, which would then be the unit of Vishnu, Brahma and Shiva, limping and making people confused, Vishnu is the sole cause of everything, Laksmi is the soul, Brahma is Vishnu actions, but Shiva the anti-creation God,the destructive,he is a result of the soul`s dynamics of Laksmi, the Kurma, for Shiva is a dialectical God, a false god, although he projected himself also into our consciousness, but drags us into the collective,in the quantitative and judge us with social justice objective eye, and throws our individuality in the dump, then down into Muladarha, but where is the center of cosmos, if you find it then you have found God;