KODI SAMY

Kodi Samy i Puravi Palayam var som en vän, jag mötte honom i Mars 1992, jag hade varit i Pondycherry 2 dagar, jag och en norrman som jag stötte på i en bokhandel där, åkte ut till Auroville på en hyrd scooter, han körde, vi ville kolla om Auroville var den nya staden byggd på Arobindos och Moders andliga ideer, den stora meditations-salen var på väg att bli färdig, hela arkitekturen med akustik och allt skulle alltså befrämja andliga vibrationer, Auroville var väldigt vackert, stora trähus med mycket utrymme mellan husen och grönt mjukt gräs och stranden till det stora havet, men det var dyrt där, och människorna var ej vänliga, jag hade i alla fall en ide` att bo där tillfälligt och skriva på en bok, vi åkte tillbaka till Pondycherry, vi bodde på det flotta strand hotellet, jag råkade kritisera en kvinna som jobbade i matsalen, jag fick höra att jag inte var välkommen tillbaka när jag lämnade hotellet, vi åkte ut igen på scootern till Auroville, det var tidigt på morgonen, vi träffa en av grundarna, en amerikansk författare, vithårig och kortväxt, han sa att jag kunde ta halva huset för en rimlig hyra, vi åkte in till Pondycherry, det var kväll, jag tog min väska, jag stack iväg, norrmannen var och handlade böcker, jag kom till busstationen, jag såg en buss, den var på väg ut, men stannade just utanför busstationen, jag kände att jag skulle åka med den bussen, vi rullade ut ur Pondycherry, jag var glad, för hela Pondycherry kändes konstgjort, och Aurobindo och Moder var en slags överklass Gurus, de kändes värdelösa för mitt medvetande, jag fråga konduktören vart bussen skulle gå, han svarade, ” till Pollatchy”, men först på morgonen skulle vi vara framme, sätet var hårt, varje litet gupp hoppade jag till, jag kunde inte sova en blund, jag hade just kommit till Indien, i slutet av Januari, jag hade lämnat den mantra-influerade svenska andligheten bakom mig, jag hade hoppats finna någonting äkta och genuint i Indien, men det jag funnit liknade väldigt mycket den svenska brahmin-influerade modellen,jag letade efter en flaska kall leher soda i Pollatchy bussstation, jag stod framför luckan till en enkel dricks-affär, han hade soda, en man tog tag i min arm, pekade häftigt emot en ljusröd buss, jag fick min soda, vi gick in i bussen, vi kom till Puravi Palayam, vi gick in i en liten by på en smal grusväg, jag såg fotografier av någon slags swami i fönstret till en kaffeteria, det var Kodi Samy, han såg mycket gammal ut, vi kom fram till ett stort palats, det var befolkat av en land-lords familj, Raja, med alla hans släktingar,vi kom fram till en blåmålad dörrr, vi såg en stor terass på första våningen, vi var 3 som tog oss upp för den trånga trappan, vi kom in i terassen.och framför oss satt en tunn, kortväxt och mycket gammal man nersjunken i en fotölj med båda fötterna avslappnat upp på ett fotöljstöd, han hade ett tunnt vitt skägg, välformat vackert ansikte och såg aristokratisk ut, hans röst var kvinnlig, Aronachellam, som var hans personliga vakt och ledsagat oss uppför trappan paratade med Kodi Samy, jag satte mig ner på cementgolvet bredvid Kodi Samy, han kunde inte prata engelska, han satt tyst, han var totalt okonstlad, jag hade aldrig sett någon sådan människa tidigare, jag kände att han var totalt medveten om mig, Arunachellam hjälpte mig, han visade med handen att jag skulle sitta kvar där, men efter kanske 10 minuter visade han att vi kunde gå, jag tog mig ner för trappan, och utanför dörren förklarade Arunachellam att Kodi Swamy ville att jag skulle stanna här hos honom ett år och sitta varje dag bredvid honom, men komma tillbaka dagen för månförmörkelsen, det var om 2 dar, jag köpte några fotografier av Kodi Samy, sedan åkte jag in till Pollachy, tog in på hotell, och vände tillbaka dagen för månförmörkelsen, Arunachellam hade sagt att jag skulle vara vaken mellan 4 och 5 varje morgon, jag gjorde det, jag kände att Kodi Samy tog ut mina spänningar då.

in english

Kodi Samy in Puravi Palayam was like a friend, I met him in March 1992, I had been in Pondycherry 2 days, I and a Norwegian, which I encountered in a bookshop there, went to Auroville on a rented scooter, he drove, we wanted check if Auroville was the new city built on Arobindos and Mother spiritual ideas, the great meditation hall was about to be finalized, the entire architecture with the acoustics and everything would promote spiritual vibrations, Auroville was very beautiful, large wooden house with much space between houses and soft green grass and the beach to the big ocean, but it was expensive there, and people were not friendly, I had in all cases, an idea` to live there temporary and write a book, we went back to Pondycherry, we lived in the stylish beach hotel, I happened to criticize a woman who worked in the dining room, I heard that I was not welcome back when I left the hotel, we went out again on the scooter to Auroville, it was early morning, we meet one of the founders, an American author, hoary and small, he said I could take half the house for a reasonable rent, we went in to Pondycherry, it was evening, I took my bag, I walked away, norvegian was and traded books, I came to the bus station, I saw a bus, it was on the way out, but stopped just outside the bus station, I felt that I would go with the bus, we rolled out of Pondycherry, I was glad, for the whole Pondycherry felt artificial, and Aurobindo and the Mother was a kind of upper Gurus, they were useless for my consciousness, I ask the conductor where the bus would go, he replied, “to Pollatchy”, but first in the morning we would be there, the seat was hard, every little bump, I hope to, I could not sleep a wink, I had just come to India, at the end of January, I had left the mantra-influenced Swedish sprituality behind me, I had hoped to find something real and true in India, but I found resembled very much the Swedish brahmin-inspired model, I was looking for a bottle of cold soda leher in Pollatchy bus station, I stood front door of a simple drinking-shop, he had soda, a man grabbed my arm, pointed strongly to a red bus, I got my soda, we went into the bus, we came to Puravi Palayam, we entered a small village on a narrow gravel road, I saw photographs of some kind of Swami in the window to a hotel, it was Kodi Samy, he looked very old, we came to a large palaces, it was populated by a land-lords family, Raja, with all his relatives, we came to a bluepainted door, we saw a large terrace on the first floor, we were 3, which took us up the narrow stairs, we entered the terrace and in front of us sat a thin, small and very old man down sunken in a armchair with both feet relaxed in a stool, he had a thin white beard, well-formed beautiful face and looks aristocratic, his voice was female, Aronachellam, which was his personal guard and escorted us up the stairs was talking to Kodi Samy, I sat me down on the cement floor next to Kodi Samy, he could not talk english, he was quiet, he was totally artless, I had never seen a such a man before, I knew that he was totally aware of me, Arunachellam helped me, he showed the hand that I would remain in there, but after maybe 10 minutes, he showed that we could go, I took down the stairs, and outside the door said Arunachellam that Kodi Swamy wanted me to stay with him one year and sit each day next to him, but come back the date of black moon, it was about 2 days, I bought a few photographs of Kodi Samy, then I went in to Pollachy, took in to the hotel, and turned back the date of black moon, Arunachellam had said that I would be awake between 4 and 5 each morning, I did it, I felt that Kodi Samy took out my tension then.