HOW IT IS 169

Jag är trött på system, jag vill skriva osystematiskt,

I den gamla yoga-kunskapen sägs det
att vi ska inte identifiera oss med kroppen, men med Atman
som kan sees som en föreningspunkt mellan ande och själ,

och det menas att vi ska inte identifiera oss med vårt sociala rike,
men med vårt ande-själs rike,
men hela utveckling på 1900-talet handlade om
Homburge Erikssons ide om att adaptera en social identitet,

att vår hjärna skulle centrifugeras ut i samhället
och då omvandlas till en NORMALT tänkande hjärna,
att vi då objektifierat våra subjektiva och egna tankar
till generella tankar för samhällets bästa,
alltå likformat oss själva,
förnekat det unika i oss, det udda,
det avvikande,

alltså gett upp det individuella för att kunna underkasta oss det
kollektiva, det generella och då förvandlas till en
normal människa

och därmed framstå som två helt olika människor,
alltå oss själva som då samhället ogillar och förnekar

och den normala människan som samhället belönar och stödjer
och hyllar,

och då känner vi att vi förkastas av det sociala
då vi försöker vara oss själva, leva utifrån vårt hjärtas
spontana själskraft,
alltså då vi försöker öppna dörren till själens rike,
till Atmans rike, till andens rike.

men då Jackson Pollock står på huk med en rykande cigarett i mungipan
och ett glas konjak på marken i närheten
och skvätter ut målarfärg genom sin speciella dropp-teknik på den stora
uppspända målarduken
och skapar fram sin unika konst

vet vi att han inte är en normal människa,

som lever mekaniskt i samhället, men en själslig
människa som lever utifrån sina unika känslor från sitt hjärta
och kan förvandla dem till stor och orginell konst,

och då kan vi förstå att Jackson Pollock faktiskt var på väg
att förvandla sig själv till en andlig människan,
till en Adam Kadmon, till en Matsya,
genom att han klara av att objektifiera
sina känslor i konst,

samma gäller för det sexuella umgänget,
konsten att kunna älska med sitt hjärta,
med sina läppar och med sina ögon,

att kunna objektifiera sin sexuella känsla
individuellt och kunna hålla den normala människan
borta från sovrummet och sängen

men för att kunna älska den andre
måste man kunna känna att man kan älska sig själv helt fritt,

att den andra verkligen älskar en,
att det ej handlar om teknik eller manipulation,
men att kärleken kan möta sig själv
i de bådas hjärta,
i de bådas läppar,
i de bådas ögon

och faktiskt kommer kärleken från krönet av vårt huvud,
från själva toppen på kroppen
från Gud
Nirguna Brahman
som i ensamt majestät faktiskt alltid styr människan

och ju mer öppna vi är för kron-chakrat,
ju mer öppna vi är för Nirguna
desto mer kärlek sköljer han ner i oss
i våra ögon
i våra läppar
i vårt hjärta,

men i det sociala sexuella laboratoriumet,
som växte ut till ett sexualitetens monster under 1900-talet,
tror de
att kärleken finns i andra chakrat
i sexualorganet

därför att när de älskar är det den normala människan
i dem som älskar

hjärtat är det mystiska vattnet,
mjölken

läpparna är Naga Sesa, den flotte av ormar
som Vishnu ligger och vilar på

så när ni kysser varandra
ska ni känna att ni är på Naga Sesa

och ögonen är Visnu och Laksmi
Krishna och Radha
som dansar
av fröjd

och Guds öga
är krönet på huvdet
där evigt och tillfälligt
möts